Det här visste du inte om ditt hår

Nej. Håret är dött och saknar både nerver och blodtillförsel. Den levande delen är hårsäcken som hårstrået växer från. Själva håret består av protein, vatten, mineraler, pigment fettliknande ämnen som kallas lipider. Därför kan man exempelvis inte läka en kluven hårtopp eftersom man inte kan bilda nya celler som ersätter de som har slitits bort.

Håret på huvudet skyddar främst skalpen från solens UV-strålar. Det är därför människor i varmare länder oftast har tätt och krulligt hår medan det är vanligare bland oss nordbor att rakt och tunt hår.

En människa har normalt mellan 90.000 och 150.000 hårstrån på huvudet. Ett hårstrå lever mellan två och åtta år och växer cirka en centimeter i månaden. Normalt sett tappar vi 100 hårstrån om dagen. Blonda personer har fler hårstrån än mörkhåriga som har fler än rödhåriga.

Faktiskt inte. Längden på håret bestäms av hårsäckens livslängd vilket i sin tur bestäms av DNA. Själva tillväxtfasen pågår vanligtvis mellan två till sex år och eftersom detta beror på gener har vi alla vår egen gräns för hur långt håret kan bli. Tillväxten på själva håret är något snabbare i varma klimat än kallare.

Till en stor del - både i utseende och håravfall. Är hårsäcken rak blir också hårstrået som växer ut rakt. En krökt hårsäck ger vågigt hår medan en spiralformad hårsäck ger lockigt och krulligt hår. Man brukar generellt tala om 4 olika grupper av hår: rakt, vågigt, lockigt eller afro.